alexandraoemma

Det hela började med att min storasyster och min dåvarade låsadssyster höll på med hästar. 
En av dom hade en egen häst, så vi hade det "inom familjen". 
Jag ville börja rida, verkligen! Men jag fick inte. Det kostar trots allt en hel jävla del.
Men i mina ögon är det värt det! ♥
-
Bilderna med mig och denna shettis (och den vita hästen) är tagna uppe hos min farfar i Mjölby. Älskade Mjölby ♥
Birk och jag.



Jag var inte rädd, jag bara älskade det. Jag var inte duktig, men det fanns en anna känsla i det. Jag brydde mig inte om vilka ridskor jag hade. Vilket shabrak som var snyggast, eller om vad folk skulle tycka.
Detta var frihet, äkta sådan. ♥

Dorian, var också en hjälte. Jag kände mig så stor, trots att jag inte var så himla gammal. 
Känslan då, var underbar! ♥

Min syster, som också gillar hästar (håller inte på med det längre, men kan vara med på tävlingar ect.) älskade Dorian något galet. ♥

Denna söta, envisa ponny var exakt lika envis som jag. Men jag klarade det tillslut.
-
Här emellan hände det grejer, jag började på ridklubb. 
Först då, såg jag tjejerna i stallet. Dom hade dom där snygga ridkläderna, riskorna, hjälmarna, mammorna, papporna i stallet. Det hade/har inte jag. Delvis, för jag ville klara detta själv och för att detta var mitt intresse, mamma allergisk, pappa bor en bit bort. Varför skulle jag släpa med DEM till stallet?
De fanns inte i mitt huvud. Jag glädjes till att jag överhuvudtaget fick vara med dessa fina djur. ♥
Men jag ville ju såklart också tävla!
-
NU, i NUTID, är jag här!



För många är detta ingenting. Det är bara några tävlingar, av 1000. Men för MIG är detta speciellt. 
Jag tävlade i några clearrounder. Tog grönt kort, sedan kom klubbmästerskap, jag kom 2:a när jag hade förväntat mig att komma sist av alla..

*Bild från i onsdags*
Snart blir det antagligen Bohuscupen med denna ponny. Jag är superglad, för jag har kommit hit på egen hand. 
För vissa är detta ingenting som sagt, men för MIG är detta massor. 
-
Jag har fortfarande inte dom där dyra märkena, dom snyggaste och dyraste märkes sadlarna, tränsen, jag har ingen egen häst. Men jag är på väg till att komma dit jag vill. 
Mitt mål, är att bli duktig inom hästsport & sedan när jag blir vuxen, köpa mig en häst. Inte tävla SM, inte att ha dyraste hjälmen. Kommer det, som kommer det.
-
Tillsist, jag förstår er som kanske har drömmarna om att tävla ponny SM osv. Helt klart!
Men jag ser det från en annan synvinkel. :)
Kommentera gärna, detta inlägget tog tid.. men de var det värt! :) ♥
/Emma