alexandraoemma

att allt ska splittras tillslut.då är det ju ingen ide att börja om det även ska ta slut, så liksom, okej att det är kul under tiden, men jag blir ju bara ledsen. jag e typ SUPER känslig. det går inte och göra nått åt. andra säger att man måste sansa sig. men HUR gör man det då? bara undrar likosm. finns det en förklaring.? eller är det ett sådant sår man får leva med som läker  med tiden? eller  ska man ta tag i det,? det är sådant jag går och undrar på när dagarna bara går. mitt huve snurar et inte vad som kommer hända nu. det kommer inte bli lika bra som förut. livskvaliten blir bara sämre och sämmre känns det som. får inte fram det jag egentligen vill få ut . ska det va så?  hoppas ni årkar läsa detta. men jag låter inte bloggen bli mitt liv. jag är en tjej som är aktiv så jag sitter inte alls myket vid datan i mitten av sommar lovet.
min älskade madde. kommer ett inlägg om dig va ;)
// en tänkade alexandra med stora planer ;D <3