Never forget, never forgot, never forgotten.

Tänk om jag aldrig förstod, tänk om jag aldrig ens hade försökt att titta åt det hållet. Vad hade hänt då, hade jag vart kvar i samma takt som hela året? Vilket jag absolut inte ville vara. Eller vad hade hänt? Jag vet inte, ingen vet. Men jag är glad att jag öppnade ögonen lite till. Tack! Jag ser klarare nu, jag ser allt framför mig på ett helt annat vis. Jag har blivit starkare och tuffare till att klara av saker jag egentligen inte skulle klara av. Men farfar skrev till mig i mejlet jag fick för nån vecka sedan, att jag skulle vara tuff och det ska jag vara, likväl som envis.
För          jag          ska          vara          stark          &          tuff+envis
Underskatta aldrig någon, personen har något just du skulle vilja ha om du tittar lite extra. 
Never forget, never forgot, never forgotten.

/Puss Emma ♥

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0